Vanliga frågor

Vanliga frågor

1. Ger skötsel enligt Naturkultur lika hög volymtillväxt som trakthyggesbruk?

2. Vad kostar det att trädmärka ett område?

3. Vilka marktyper passar för Naturkultur?

4. Hur påverkas växthuseffekten av kontinuitetsskogsbruk?

5. Är kontinuitetsskogsbruk bra för den biologiska mångfalden?

6. Är den nuvarande skogsvårdslagen ett hinder för att utöva kontinuitetsskogsbruk?

7. Kan ljuskrävande trädarter som tall och ek ge lönsamhet i skiktad skog?

Har du en fråga som du inte hittar ett svar på här är du välkommen att kontakta Ulvsåkra.

Ulvsåkra, Ljunganäs 22, 570 12 Landsbro                  Nils Fagerberg               Telefon: 0383-770020              nils@kontinuitetsskogsbruk.se

Senast uppdaterad: 2016-10-23

1. Ger skötsel enligt Naturkultur lika hög volymtillväxt som trakthyggesbruk?

Det finns inget självklart svar på det eftersom Naturkultur är en ganska ny företeelse och det har inte forskats särskilt mycket på frågeställningen. Förutom att frågan är komplex kräver det lång tid för att få resultat i tillväxtförsök. När man jämför volymtillväxt brukar det vara medeltillväxt som man menar. Medeltillväxten anger den genomsnittliga tillväxten i antal kubikmeter under en omloppsperiod. De forskningsresultat som finns gäller blädning i granskog, vilket är en metod som liknar Naturkultur men som i allmänhet innebär att det finns en högre andel grova träd. Majoriteten av dessa resultat visar att det inte finns någon skillnad mellan blädning och trakthyggesbruk, men det finns också en del studier som visar på lägre volymtillväxt för blädningen.

En viktig faktor som styr volymtillväxten för båda skogsbruksmetoderna är hur uttagen görs. Att rätt träd tas bort och att uttagen är lagom stora är i praktiken viktigare för en hög volymtillväxt än själva valet av metod.

Sammanfattningsvis, om det skulle finnas en påvisbar skillnad i volymtillväxten mellan Naturkultur och trakthyggesbruk så är den troligen inte särskilt stor.

Det är också viktigt att komma ihåg att det avgörande för skogsskötselns lönsamhet i Naturkultur är inte volymtillväxten utan värdetillväxten. Naturkultur genererar 25 % förstaklass-stockar av tall medan trakthyggesbruket i motsvarande situation bara genererar 3-4 % 

(den sista siffran är hämtad från en rapport från SCAs sågverk).

I Naturkultur koncentreras även mer tillväxt till de stora och värdefulla träden, medan hela 25 % av volymen i trakthyggesbruket tas ut i form av röjning och gallring.

2. Vad kostar det att trädmärka ett område?

Det beror på vilken typ av skog man trädmärker. Om trädmärkaren jobbar normalsnabbt och tar en timkostnad på 400 kr/h så brukar det kosta mellan 12 och 18 kr per avverkad kubikmeter. Detta gäller om märkningen sker i en fullskiktad skog eller i ett slutavverkningsbestånd. Om märkningen sker i en gallringsskog så blir det dyrare. I en andragallringsskog som ställs om till Naturkultur kan kostnaden gå ända upp mot 40 kr/m3 beroende på storleken på träden. I en förstagallringsskog kan det vara tveksamt ur lönsamhetssynpunkt att trädmärka. Då kan det vara ett bättre alternativ att ge maskinföraren en instruktion så att han eller hon själv gör trädvalet vid avverkningstillfället. Ulvsåkra kan skicka en sådan instruktion.

3. Vilka marktyper passar för Naturkultur?

Naturkultur passar på alla marker. Om marken är lämplig att bedriva skogsbruk på så är den lämplig även för Naturkultur. Det finns inget begränsande inslag i Naturkulturprincipen som gör den olämplig någonstans. Skiktad skog kan växa överallt och skiktad skog kan nuvärdesoptimeras överallt. Det betyder att Naturkultur är ett konkurrenskraftigt alternativ i alla sammanhang där det finns en målsättning om att producera bra virkeskvalité. Om allt virke säljs som energi- eller massaved är Naturkultur inte det bästa alternativet.

Många marker (ca 90%) kräver dock en aktiv planteringsinsats för att säkerställa att nya träd hela tiden etableras. Om en mark kräver plantering eller inte är en obetydlig faktor för lönsamheten som helhet i Naturkultur.

Viktigt att tänka på är att Naturkultur kräver erfarenhet och kunskap för varje trädsort man arbetar med. I Ulvsåkra är kunskapen stor kring träden gran och tall, men något svagare kring andra trädslag.

4. Hur påverkas växthuseffekten av kontinuitetsskogsbruk?

Växande träd binder kol i sin tillväxt genom att ta upp koldioxid från luften. Ju högre tillväxten är desto mer koldioxid binds. När ett träd avverkas påbörjas den motsatta processen eftersom koldioxid avges när biomassan bryts ner. Grenar, barr/blad och rötter bryts ner på några år. Om virket används till bioenergi avges koldioxid vid eldningen. Papper och konstruktionsvirke kan finnas i många år innan det slutligen bryts ner. När många träd tas bort samtidigt och ett hygge skapas händer något mer drastiskt. Då blottläggs det organiska material som finns i marken, vilket gör att även det bryts ner och avger koldioxid. Studier på Lunds Universitet har visat att ett kalhygge avger 14-15 ton koldioxid per hektar och år. Först efter ca 20-30 år har skogen hunnit binda lika mycket kol som kalavverkningen orsakade.

Om en skogsskötsel är bra för klimatet beror sammanfattningsvis på a) hur markens kollager förändras, b) hur snabbt skogen växer och c) vilka produkter som skapas av virket. Kontinuitetsskogsbruk blottlägger aldrig marken och kan därför hela tiden binda koldioxid utan avbrott. Kontinuitetsskogsbruk ger också en högre andel timmer, vilket är den produkt som binder kolet längst. Åtminstone punkt a) och c) gynnas därför av kontinuitetsskogsbruk.

5. Är kontinuitetsskogsbruk bra för den biologiska mångfalden?

I skogsstyrelsens rapport ”Kontinuitetsskogar och hyggesfritt skogsbruk” sammanfattar man på följande sätt: ”Skogar som inte har varit kalavverkade innehåller högre naturvärden beroende på kontinuitet än skogar som tidigare har varit kalavverkade”.

Vissa organismgrupper är mer beroende av ett kontinuerligt trädskikt än andra. De organismer som är allra känsligast är mykorrhizasvampar och lavar som växer på stammar och grenar. Dessa försvinner omedelbart när träden tas bort och de kräver mycket lång tid för att etablera sig igen. Även mossor är en utsatt grupp eftersom de är känsliga för den uttorkning som sker på hyggen under heta sommardagar. För organismer som kan förflytta sig är problemen aningen mindre. Däggdjur, fåglar och många insekter kan i allmänhet etablera sig ganska snabbt så snart gynnsamma betingelser har skapats igen. Men det innebär fortfarande att en skiktad skog i allmänhet hyser ett större antal arter även i det fallet. Ett liknande resonemang gäller för kärlväxter. Ju större markstörningarna är, desto mer påverkas deras förekomst, men de kan ofta återhämta sig relativt snabbt.

Enligt artdatabanken har Sverige 2131 skogslevande arter som är rödlistade, d.v.s. deras existens är hotad eller missgynnad. 75% av dessa minskar i antal för att deras livsmiljöer förstörs av ett vårdslöst skogsbruk.

En stor grupp av insekter är beroende av död ved och bark från stora träd. För att de skall gynnas krävs det att evighetsträd och grova döda träd lämnas. Den typen av insatser behövs i lika stor utsträckning oberoende av vilken skogsbruksmetod som används.

Läs mer i skogsstyrelsens rapport, kapitlet om Bibehållande av naturvärden, sida 29-36.

6. Är den nuvarande skogsvårdslagen ett hinder för att utöva kontinuitetsskogsbruk?

Det finns två områden inom skogsvårdslagen som ibland kan hindra utövningen av kontinuitetsskogsbruk. Det första området handlar om skyldigheten att anlägga ny skog ifall det stående virkesförrådet hamnar under en viss nivå (§5). Det andra området handlar om att skogen måste ha uppnått en viss ålder innan en ”föryngringshuggning” får utföras (§10).

Det första området är ett stort problem för dem som vill bedriva kontinuitetsskogsbruk med pionjärträd, som t.ex. tall. Allra stört problem är det för dem som har magra marker i kärva klimatlägen. För att kunna behålla skogen skiktad under dessa förutsättningar krävs det att skogen är relativt gles, annars uppstår ingen föryngring eller inväxning av nya träd. Skogsvårdslagen hänvisar då till ett virkesförrådsdiagram som anger vilken minsta stående volym som accepteras vid en viss medelhöjd. Är skogen då för gles kan man tvingas att kalavverka.

För majoriteten av de svenska markerna är det här emellertid inte något problem eftersom på bördigare marker håller man av naturliga skäl ett högre virkesförråd i en skiktad skog. I södra Sverige blir det här aldrig något problem ens för skiktad tallskog.

Det andra området kan bli ett problem i de fall då en enskiktad skog ska ställas om till en skiktad skog. Lagen kräver då att skogen måste ha uppnått en viss ålder innan den får föryngringsavverkas. Det innebär att man inte kan glesa ut skogen för att släppa upp ett nytt trädskikt innan gränsåldern har uppnåtts. Konsekvensen av lagen blir dock inte så dramatisk i det här fallet eftersom det bara innebär att man blir tvungen att vänta tills ingreppet tillåts.

7. Kan ljuskrävande trädarter som tall och ek ge lönsamhet i skiktad skog?

Det här är i princip en outforskad fråga och skötselexperter brukar avfärda tanken på att odla pionjärträdarter i skiktad skog enbart av skälet att det handlar om en pionjärart. Professor emeritus Mats Hagner hävdar dock motsatsen med sin Naturkulturmetod.

Huvudskälet till att det finns en stor skepsis kring att trädslag som tall inte skulle fungera i skiktad skog är att den är känsligare mot att beskuggas av större träd jämfört med andra trädslag. Alla pionjärträdslag är känsliga mot beskuggning. Motargumentet mot det är att man kan se till att unga tallar får tillräckligt med ljus genom att hålla beståndet tillräckligt glest. Pionjärträdslag kräver alltså ett glesare bestånd för att skiktningen ska kunna bibehållas under en längre tid. Frågan är då om detta automatiskt leder till att det blir lägre volymproduktion och lägre lönsamhet? Nej, det gör det troligen inte eftersom man har visat att den totala produktionen av volym blir i det närmsta densamma oavsett om det bara växer jämnstora tallar eller om det växer stora och små tallar blandat. Det här beror troligen på att pionjärträd som tall ofta svarar snabbare med ökad tillväxt på en friställning än vad sekundärträd som gran gör. Därför är det troligen så att pionjärträd klarar en hårdare utglesning i en jämförelse innan det uppstår en sänkning i tillväxten.

För att återknyta till frågan om lönsamhet så är det också så att skiktat skogsbruk leder till en avsevärd höjning av virkeskvalitén. Eftersom priserna för tall varierar stort efter kvalitétsnivå så ger det ett avgörande positivt utslag för lönsamheten. En timmerstock av stamblockskvalité betalas i dagsläget 47% bättre än kvalité 1 och 151% bättre än kvalité 3 (våren 2010).

Resonemanget kring ek är i stora drag liknande som för tall även om ek inte är ett renodlat pionjärträdslag. Det finns även skillnader i själva skötseln, bl.a. har eken längre omloppstider, extra stora utrymmeskrav och särskilda skötselkrav för att undvika vattskottbildning.